Alla inlägg under februari 2008
Nu sitter jag där, helt övergiven och trasig. Det har aldrig varit såhär, och jag skulle aldrig önska min värsta ovän det här.. Sorg, gråt - det finns inget förlåt. Borta, existens - ingen vet hur det känns. Hat, tårar - allting bara sårar..
Namn: Dom som känner mig vet
Födelsedag: i December
Hemstad: Sundsvall
Ögonfärg: Ljusblå
Hårfärg: Mörkblond
Längd: 1,59
Höger/Vänsterhänt: Höger
Stjärntecken: Skytt
Skostorlek: 36/37
Favorit färg: Svart (ingen färg, en nyans men ändå)
Är mina föräldrar skilda: Japp..
Skor idag: Fred Perry
Varit kär: Ja
Blivit dissad: Ja
Rymt hemifrån: Ja, men ångrade mig på vägen bort..
Föreställt dig ditt ragg naken: Mitt ragg?
Sovit utomhus: Somnat till, men aldrig sovit :P
Gjort något dumt som du skrattar åt idag: Jajjamen
Ätit sushi: Äckligaste jag smakat
Ljugit för någon: Kan väl hända..
Pepsi/cola: Cola
mc donalds/burger king: Max
Kärlek/sex: Sex med kärlek
choklad/Vanilj: Vanilj
Jordgubbar/Hallon: Jordgubbar
Kött/vegitariskt: Äter inte all kött.. :S
Tv/Film: Film
Kinesiskt/Mexikanskt: Inget av dom
Kakor/paj: Inget av dom
Blind/Döv: döv
Gå ner i splitt: Haha, allt går med vilja, våld och vaselin!
Skriva med båda händerna: Ja, men blir dock mindre vackert med vänster
Ha dina ögon i kors: Japp..
Nudda näsan med tungan: Jo, minsann..
viffta på öronen: Haha ja..
Skrattade: Minns inte..
Grät: Idag
Filmen: Tusen bröder
Tuggade tuggummi: Igår
Vart är du?: Hemma
Vad ser man utanför ditt fönster: Lekpark
Lyssnar du på musik just nu: Ja, aldrig utan.
Vad är det på din musmatta: Hm, helvit?
Även om det känns omöjligt så hoppas jag verkligen att allting kommer bli bra en dag... Var på sjukhuset idag, fick 3 nya mediciner. Det är sjukt vad man ska behöva för att må bra, jag hatar den här jävla piss världen. Vissa saker blir helt enkelt som man tänkt sig, och allt som jag tänker mig går käpprätt åt helvete. Är det meningen att man ska ha sådan ångest på nätterna att man inte vet vad man ska göra, det gör ont att andas, och man önskar att man kunde självdö utan att göra något dumt. Är det meningen att man ska behöva be folk bry sig lite grann bara? Det är inte konstigt att man mår såhär, det går inte att vara frisk i en sjuk värld.....
Som tusen knivhugg i ryggen, igen.. Det gör så ont, varför ska det alltid vara på det här viset? Varje andetag jag tar och varje tanke som slår mig att jag verkligen inte vill leva gör mig handlingsförlamad och allt som bara kommer är gråt. Jag trodde att det inte kunde bli värre, men det vart det. Jag trodde aldrig att ens eget psyke kan svika en sådär gång på gång. Nu är känslan starkare än någonsin, har aldrig känt ett sånt starkt hat och rädsla någon gång i hela mitt liv, varför händer allt mig? Den brinnande känslan i magen förvärrar allt.. Det spelar ingen roll vad jag gör nu, det kommer aldrig bli bra.....
Jag har aldrig känt mig så liten och nedtryckt i hela mitt liv, jag är verkligen på den nivå nu jag lovade mig själv att aldrig sjunka till. Jag har inte långt kvar till mitt gamla jag, mitt gamla jag som skiter i vad som händer. Som fullständigt ger fan i folk och som fullständigt skiter i om jag ligger på badrums golvet och förblöder.. Tack för att du fick mig att komma tillbaka............
I carved your name on the bullet so people would know,
that YOU were the last thing going through my head
FUCK YOU "GUD"!!!!!!!!!!!
Jag har aldrig känt mig så matt och ledsen i hela mitt liv, jag vet inte vart jag ska ta vägen och allt känns bara fel. Vad gör man när någon stulit ens hjärta och frasat sönder det i flera miljoner bitar? Dom säger att hoppet är det sista som lämnar människan, jag har inget hopp.. Varje andetag känns så meningslöst när man inte har något kvar att kämpa för. Samtidigt som tårarna fräter sönder kinderna, försöker jag skaka av mig det, resa mig upp och gå vidare. Men benen bär inte, jag ligger kvar där och skakar som ett asplöv. Och frågar mig själv gång på gång, varför jag av alla människor? Jag har aldrig känt mig så sviken och äcklad i hela mitt liv. Som en till kniv i ryggen och en till spark när jag redan ligger ner, hugger varje andetag i bröstet. Ångesten sätter sig som en snara runt halsen, jag kan inte andas.. Jag önskar och vill så jävla mycket ibland men ingenting blir som jag vill. Och det värsta av allt som får mig att falla i ännu mer mindre bitar, att jag vet att det aldrig kommer bli som jag vill.. Jag vill vara lycklig.....
I don't wanna know the price I'm gonna pay for dreaming
When even now it's more than I can take
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
|||||||
4 | 5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 | 12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 | 20 |
21 | 22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
|||||
|